Det blev en tung resa ner igår! Och väl framme möttes vi av en mycket trött och nedstämd Indi. Stod och vilade, hängandes med huvudet och kollade rakt in i väggen. Men så fort vi började klappa på honom och när Jessi kramade honom så hände något. Han vaknade till. Lyfte huvudet, spetsade öronen och kikade runt på oss och nosade. Än har han inte kastat in handduken! Kämpen Indi!!!